Hemma hos Humlan

Humlor anlägger sina bon på olika ställen, ovanpå markytan, i marken eller i murkna stubbar, ihåliga träd eller i isoleringen i husväggar. De flesta utnyttjar övergivna sork- eller musbon som ofta ligger placerade på ett torrt ställe i en grästuva, i en lövhög eller nere i marken. Isolerande material är nödvändigt för att humlorna ska kunna hålla hög temperatur (ca 25-30°C) i boet. Detta är hemligheten med att ett humlebo kan växa så fort. Humlorna ruvar sina larver och puppor.

Drottningen lägger grupper av ägg i små vaxkrukor som tillsluts. Efter kläckning matas larverna med pollen och nektar. Pollen är mycket proteinrikt och gör det möjligt för larverna att växa fort. Hela tiden omges de av vax som drottningen och arbetarna producerar i körtlar mellan bakkroppens bukplåtar. När larverna är fullväxta börjar de spinna kokonger och arbetarna gnager bort vaxhöljet som återanvänds till andra larver och som isolerande innertak i boet. Nyproducerat vax är ljust i färgen, men det mörknar vartefter det återanvänds. De spunna kokongerna är gula (se bilden på stenhumleboet ovan). De nykläckta humlorna har silverfärgad päls och mjuka vingar. Efter tre dagar kan de flyga ut för att samla näring. Under juli och augusti kläcks hanar och nya drottningar. Efter parningen övervintrar de nya drottningarna i marken. De kommer fram nästa vår och kan starta nya samhällen. Det gamla boet lämnas helt på hösten och arbetare och hanar dör.