Mörk jordhumla
Bombus terrestris

Utseende: Drottning, arbetare och hane är svarta med ockragul halskrage och band över bakkroppen i samma färgton. Bakkroppsspetsen är vit eller beigevit. Halskragen kan ibland vara mycket smal eller helt saknas. Pälsen är jämn och tät.
Förväxlingsarter: Övriga jordhumlearter är likartat tecknade men har alla ljusare gul färgton utom rallarjordhumlan B. sporadicus som har en mer brungul ton och ofta lite gula hår på bakryggen (scutellen) och bakkroppens framhörn.
Utbredning: Södra och mellersta Sverige upp till Siljanstrakten i inlandet och längs Norrlandskusten till Sundsvall.
Biotop: Jordbruksmark, vägkanter, trädgårdar, villaområden, stadsmiljöer.
Boplats: Bona anläggs mestadels i övergivna sorkbon under jord längs dikesrenar och åkerkanter, men även i husgrunder, väggar eller i isoleringen på vindar.
Favoritväxter: Sälg, fruktträd, maskros, fibblor, tistlar, timjan, väddklint mm. Arten har relativt kort tunga och gör ofta nektarinbrott i långpipiga blommor genom att bita hål på sporren utifrån.
Snylthumla: Sydsnylthumla B. (Psithyrus) vestalis som hos oss endast finns i Skåne.
Status: Arten är en av våra vanligaste arter på kulturmark i södra Sverige och har ökat under senare tid och expanderat norrut. Importerade B. terrestris-bon finns att köpa och används främst för pollinering av tomater i växthus. Dessa är ej av Nordeuropeiskt ursprung och skiljer sig genom ljusare gul färg.